7

Här är en sammanfattning av fysikkursen i filmformat. Finns även på denna länk.

________________________________________________________
Svaren till instuderingsfrågorna:

1. 1000 kg
2. Allt som kan vägas
3. Densitet anger hur tätt atomerna i ett objekt är packade. Densitet beror också på hur många atomer det är i objektet och hur mycket atomerna väger. Densitet=massa/volym.
4. Om massan är densamma samtidigt som volymen minskar innebär det att densiteten ökar eftersom att densitet är massa/volym.
5. Man multiplicerar bredden*höjden*längden.
6. Fast form, flytande form, gasform.
7. Den största delen av atomens massa finns i atomkärnan (protoner och neutroner).
8. I atomkärnan finns protoner och neutroner. I elektronsalen finns elektroner. Bild finns på http://ndla.no/nb/node/51275?fag=7 SOM NÅGRA HAR UPPMÄRKSAMMAT FÖRESTÄLLER INTE BILDEN EN KOLATOM. BILDEN VISAR BARA ETT EXEMPEL PÅ HUR AN ATOM SER UT OM MAN ANVÄNDER BOHRS ATOMMODELL. TROR BESTÄMT ATT DET ÄR EN FLUORATOM PÅ BILDEN.
9. Arkimedes princip innebär att ett objekt som sänks ned i vätska kommer att trycka undan en vattenvolym som motsvarar det nedsänkta objektets volym.
10. Genom att sänka ned objektet i vatten och se hur mycket vattennivån stiger. Objektet har samma volym som volymen av vattennivåhöjningen. Om vattennivån i ett mätglas höjs med tre ml så är objektets volym 3 cm3.
11. Det beror på hur stor area skidorna och fötterna har. Om vi antar att mina fötter tillsammans har arean 400 cm2 och skidorna tillsammans har arean 1600 cm2 och vi bortser från skidornas massa skulle jag behöva ha 4 gånger så stor massa som nu. Det vill säga, jag skulle behöva ha massan 304 kg för att utöva samma tryck med skidor som jag gör med mina fötter. Tryckfot = 760N/400cm2 = 1,9 N/cm2. Tryckskida = 3040N/1600cm2= 1,9N/cm2.
12. Tryck är kraft/areaenhet.
13. Om jag står på ett ben halveras arean varför trycket fördubblas. Om jag först står på ett ben och sedan sätter ned den andra foten fördubblas arean och trycket halveras.
14. Om man ska rädda någon ur en isvak.
15. Eftersom att arean som kraften fördelas på är den sammanlagda arean av alla spikar. Om den sammanlagda arean är tillräckligt stor blir trycket så pass litet att man kan ligga på en spikmatta utan att det gör särskilt ont.
16. Massan är densamma i båda fallen men arean av en stolsits är mycket större än arean av ett häftstift. Det gör att trycket när man sitter på ett häftstift är mycket, mycket större jämfört med trycket om man sitter på en stol.
17. Beror på densitet och djup. Vätsktryck=densitet*djup.
18. Det beror på vattnets lyftkraft. Vätsketrycket under objektet är högre än vätsketrycket ovanför objektet (pga djup). Därför kommer vätskan att “hjälpa till” genom att trycka objetet uppåt.
19. Vattennivån kommer att stiga med en volym som motsvarar volymen av min knutna näve.
20. Med det menar man att det finns färre luftpartiklar högre upp. Lufttrycket är alltså lägre desto högre upp man kommer. Att det är så beror på att jordens dragningskraft drar luftpartiklarna mot sig och dragningskraften är starkare desto närmare jordens mitt man kommer.
21. När volymen på behållaren minskar kommer luftpartiklarna att krocka fler gånger med behållarens väggar, alltså ökar trycket i behållaren. pV=nRT.
22. Om temperaturen ökar ökar också gastrycket. Om temperaturen sjunker minskar gastrycket. pV=nRT.
23. En domkraft bygger på Pascals princip som säger att ett tryck som utövas i en vätska kommer att överföras till alla vätskans delar. Genom att utöva ett tryck på en liten platta kommer det trycket att överföras till den större plattan. Varje areaenhet av den större plattan kommer att utsättas för samma tryck som varje areaenhet av den mindre plattan utsätts för. För bild se lektionsanteckningar från lektion4.
24. Det beror på att hastigheten på gasens rörelse ökar. När rörelsehastigheten ökar minskar trycket. För vindsäcken innebär det att hastigheten i vindsäcken ökar och då blir lufttrycket inne i vindsäcken lägre än lufttrycket utanför vindsäcken. Då kommer luften att tryckas in i vindsäcken. För burkarna gäller samma princip. Jag blåste mellan burkarna och då ökade hastigheten på luften. Den ökade hastigheten gjorde att lufttrycket mellan burkarna minskade. Trycket utanför burkarna var då högre än trycket mellan burkarna. Alltså tryckte luften utanför burkarna ihop burkarna mot varandra.
25. Det fanns lite vatten i burken som värmdes upp och förångades till vattenånga. Vattenångan tar mycket plats och fyllde hela burken. Det gjorde också att det fanns ett ångtryck i burken som är högre än lufttrycket utanför burken. När jag sänkte ned burken i kallt vatten kyldes ångan ned och ångan kondenserade till vatten. Vatten tar mindre plats än ånga och trycket inne i burken minskade snabbt. Då blev gastrycket utanför burken mycket högre än gastrycket inne i burken. Lufttrycket utanför burken knycklade då ihop burken.
26. Om ett objekt skall flyta i vatten måste objektet ha lägre densitet än vattnet. Om ett objekt sjunker i vatten har det objektet högre densitet än vatten.
27. VI antar att magen och ryggen befinner sig på samma djup. Eftersom vätsketrycket beror på djupet och verkar i alla riktningar kommer vätsketrycket att vara lika högt mot både magen och ryggen.
28. Det beror på att lufttrycket blir lägre högre upp. Lufttrycket inne i huvudet blir då högre än lufttrycket utanför huvudet och trumhinnan i örat kommer att tryckas utåt. När trumhinnan buktar upplever vi lock för öronen.

_________________________________________________________________

Det som ni behöver ha koll på inför provet är:
Vad är materia?
Vad är massa?
Vad innebär densitet och hur påverkas densitet av exempelvis temperaturförändringar samt vid flyta/sjunka?
Kunna beräkna tryck på fasta objekt.
Känna till hur vätske- och gastryck påverkas av rörelse och temperatur.
Kunna tillämpa kunskaper om tryck, exempelvis, domkraft, flygplan och vattentorn.
Veta vad som påverkar hur högt gastryck och vätsketryck är.
_______________________________________________________________

Läxan till på onsdag är att kolla igenom följande klipp. Är det något i filmen som ni inte förstår så ta med er detta till onsdagens lektion. Filmen finns också på denna länk.

_______________________________________________________

Nedan är den uppdaterade planeringen för kommande fysikmoment.

________________________________________________________
Kursen innehåller/behandlar:

• Vi lär oss begreppen massa/vikt och när dessa används.
• Vi repeterar atomen som byggsten.
• Vi lär oss om densitet.
• Vi lär oss om olika sorters tryck, gastryck, vätsketryck och tryck från fasta objekt.
• Vi tittar på kopplingen mellan tryck, värme och densitet.
• Vi tittar på när objekt flyter respektive sjunker och förklarar detta med hjälp av densitet.
• Vi tittar på hur vattentorn, flygplan och domkraft fungerar.

Läsanvisningar:

s. 14, 18, 20-22, 120-133 i fysikboken

___________________________________________________________
Nedan är planeringen för kommande moment som är fysik.

____________________________________________________________
Jag har hört att några tycker att det är svårt att balansera formler. Jag vill påminna om den genomgång som jag har lagt ut här. Vill man träna mer på att balansera formler finns det ett bra spel på den här länken. Klicka på "run now" så kommer det att öppnas en java-applikation med ett spel.

_____________________________________________________________

1. Atom betyder odelbar, kommer från grekiskan.
2. De vanligaste atomerna i en människa är kol, väte och syre.
3. En molekyl består av flera atomer som sitter ihop.
4. Ett ämne som består av två eller flera grundämnen.
5. Emulsion.
6. Vatten och koldioxid.
7. Neutroner, protoner och elektroner.
8. En atom innehåller lika många protoner som elektroner. Protonerna är positivt laddade och elektronerna negativt laddade. Dessa laddningar tar ut varandra och atomen som helhet blir oladdad.
9. Elektronerna. En atom vill vara stabil och det är den när atomen har uppnått ädelgasstruktur.
10. Niels Bohr.
11. K-skalet rymmer max 2 elektroner. L-skalet rymmer max 8 elektroner.
12. Jöns Jacob Berzelius.
13. Atomerna vill antingen fylla sitt K-skal eller ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Atomerna är som mest stabila då.
14. Atomnumret anger antalet protoner och det finns alltid lika många elektroner som det finns protoner. Alltså kan man se hur många elektroner en atom innehåller genom att titta på atomnumret. Om en atom inte har åtta valenselektroner vill den reagera. Man kan säga att atomer som inte har 8 valenselektroner vill reagera med andra ämnen.
15. En period är vågrät. Perioden anger antalet elektronskal. Ämnen i period 2 har 2 elektronskal.
16. En grupp är lodrät. Gruppen anger hur många valenselektroner ämnen i gruppen har. Ämnen i grupp 4 har 4 valenselektroner.
17. Väte - H, Kol - C, Helium - He, Syre - O, Kväve - N.
18. Bägare, trefot, e-kolv.
19. Fast form, flytande form, gasform.
20. Eftersom att atomerna/molekylerna rör sig snabbare när temperaturen ökar. När atomerna/molekylerna rör sig snabbare tar de större plats.
21. Genom destillation.
22. Kondensation.
23. Kromatografi är ett sätt att separera blandningar. Man utnyttjar att ämnen har olika löslighet i vatten eller den vätska man använder. Laborationen ni gjorde var att ni ritade med en tuschpenna på ett filtrerpapper och doppade pappret i vatten. Olika färger har olika lätt att följa med vattnet och hamnade då på olika nivåer.
24. Man värmer en blandning/lösning och låter ämnet med lägst kokpunkt förångas och ledas undan i ett annat rör. Då blir ämnet med högre kokpunkt kvar i behållaren och det andra ämnet samlas upp i en ny behållare. Bild finns på länken.

___________________________________________________________________

OBS!
Det blir en ändring i planeringen för NOn. Kemiprovet som var satt till måndag vecka 45 blir flyttat till torsdag vecka 45 6/11. Ni kommer att skriva provet i Fredriks klassrum på Elevens val-tiden kl. 14:10. Måndagens NO-lektion 3/11 blir till ett A-pass. Vi byter alltså plats på Elevens val och NO nämnda datum vecka 45.

___________________________________________________________________

Idag avslutade vi lektionen med två laborationer som visar en kemisk reaktion med vätgas och syrgas. Laborationen med flaskan fungerade så att vätgasen som är lättare än luft steg upp i röret och antändes av tändstickan. Sedan brann vätgasen ned i flaskan. När vi hade en lämplig blandning av vätgas och syrgas i flaskan såg vi den kemiska reaktion som eftersöktes. Vätgas och syrgas reagerade med varandra och det blev en liten smäll. Sedan kändes det fuktigt inne i flaskan vilket vi tar som bevis för att det bildades vatten i den kemiska reaktionen.

Sedan antände vi en ballong fylld med vätgas. VI fick samma reaktion som med flaskan. När det gick hål på ballongen kunde vätgasen och syrgasen reagera med varandra. Jag bifogar ett klipp på ballongexperimentet. Man kan också se klippet på https://www.youtube.com/watch?v=YDorASv5AIk&feature=youtu.be

_________________________________________________________________

NO-läxan till måndag 20/10 är att kolla igenom klippet om hur man balanserar formler.

_____________________________________________________________________

Kursen innehåller/behandlar:

• Vi lär oss om atomen som byggsten och om atomens uppbyggnad. Vi tittar även på hur atomen har uppfattats historiskt samt att atommodellen endast är en modell.
• Vi lär oss vad en molekyl är för något och bygger några enkla molekylmodeller.
• Vi lär oss några vanliga kemiska beteckningar och några vanliga sätt att beskriva molekylmodeller (pinnmodell, strukutrformel etc).
• Vi lär oss vad ett grundämne/kemisk förening är för något.
• Vi lär oss om olika aggregationsfaser och hur dessa kan beskrivas med partikelmodeller.
• Vi lär oss vad en kemisk reaktion är för något.
• Vi lär oss vad en blandning/lösning/emulsion/uppslamning är för något och olika sätt att separera ämnen.
• Vi går igenom laborationsmaterial och säkerhet i NO-salarna.

Läsanvisningar i kemiboken: s. 8-10, 16-33, 40-50, 288-297

_______________________________________________________________________

Planeringen för några veckor framöver. Tag med kemiboken till nästa lektion.

___________________________________________________________________________

1) Fotosyntesen. solljus+koldioxid+vatten bildar socker+syre. Fotosyntesen sker i kloroplasten i växtcellen.

2) Cellandning. socker+syre bildar energi+koldioxid+vatten. Cellandningen sker i mitokondrien.

3, 4)

5)Cellkärnan innehåller receptet för individen. Det är cellens chef.

Mitokondrien är cellens energiverk. Här sker cellandningen.

Lysosomen är cellens sopstation. Här tar cellen hand om avfallsprodukter, som koldioxid.

Ribosomen är cellens fabrik. Här bygger cellen ihop proteiner av byggstenar som vi får via maten.

Cellmembranet är cellens yttervägg som släpper igenom det som ska in i cellen och stänger ute det som inte ska in i cellen.

Kloroplasten är där fotosyntesen sker.

Vakuolen är som en vattenbehållare som gör att växten spänner upp sig. För lite vatten här så slokar växten.

Cellväggen ger växtcellen stadga.

6) En svensk biolog som studerade i Uppsala. Han klassificerade arter och gav arterna latinska namn som används än idag.

7) Från vänster: Ståndare, kronblad, foderblad, pistill med fröämnen.

9) En näringsväv ger en bild av hur arter samspelar och påverkar varandra. En näringskedja visar hur energi/biomassa förflyttar sig mellan arter.

10) Träden växer på olika platser för att undvika konkurrens. Varje träd har sin egen nisch/specialitet.

11) Den första delen av namnet berättar vilket släkte som arten tillhör.

12) Sporväxter saknar blommor och sprider sig med hjälp av sporer. Fröväxter har blommor och sprider sig med hjälp av frön. 

13) Med hjälp av insekter eller med hjälp av vinden. För att en växt skall befruktas måste det komma pollenkorn på pistillen.

14) För att hanspermierna skall kunna simma över till honplantor och befrukta.

15) Risken är att lupiner slår ut en art som redan finns på platsen. Det beror på om lupinen är bättre anpassad än någon av de arter som redan finns på platsen.

16) Flora.

17) En väl avgränsad del av naturen. Exempelvis en sjö.

18) En grupp individer av samma art som finns i ett ekosystem.

19) Energin används även till värme, rörelse, kroppstemperatur istället för att bara användas för tillväxt.

20) Det maximala antalet individer som kan finnas i ett ekosystem.

21) Både abiotiska och biotiska faktorer. Exempelvis solljus, mattillgång, rovdjur och boplatser.

22) Abiotiska faktorer är icke levande, exempelvis solljus och temperatur. Biotiska faktorer är levande, exempelvis rovdjur.

23) Ett specialområde. Kan vara att växter bara växer i öknen. Då är nischen att klara sig på torra och varma platser.

24) Ett djur som lever i kallt klimat kan ha en varm päls. Ett djur kan vara grönt om det lever bland löv för att kamouflera sig.

___________________________________________________________________________

Här finns en liten film där jag går igenom näringspyramid i ett lugnare tempo.

___________________________________________________________________________


Inför provet i ekologi/arter/cellen är det bra om ni läser igenom följande sidor i biologiboken: s. 9-13, 52-63, 66, 132-134, 137-138, 140-146, 150-157, 160-161.

Jag har även delat ett dokument med instuderingsfrågor med er. Det är bra om ni arbetar igenom frågorna innan provet. Vi har inte gått igenom alla moment ännu vilket innebär att ingen behöver drabbas av panik ifall det är något ni inte känner igen.

_____________________________________________________________________________


Planeringen för några veckor framöver.